Anne Berner (Indlæg)

Fru president, bästa kolleger! Nordiska ministerrådet har en önskan om att stärka Norden i EU. För att nå det övergripande målet vill vi också stärka EU-frågornas ställning inom det nordiska samarbetet. Önskemålet kommer till uttryck i samarbetsministrarnas gemensamma vision från februari 2014, i statministerdeklarationen från maj 2014 och inte minst i reformarbetet Nytt Norden. EU-frågorna är också en viktig prioritering för det pågående finländska ordförandeskapet.

En av huvudöverskrifterna i vårt ordförandeskapsprogram är Mer nordisk nytta i EU. Vi har betonat fyra områden som jag nu kommer att gå igenom. Tidig påverkan innan EU kommissionen ger sina lagförslag som punkt 1. Punkt 2, samarbete i implementering av EU:s rättsakter. Punkt 3, utnyttjande av det utrymme EU-rätten ger för närmare nordiskt samarbete, och att vi i det samarbetet efterlever våra EU-förpliktelser, och som sista punkt, vikten av att vi i ministerrådets egna projekt och program söker EU-synergier och stärker vår egen förmåga till samarbete med EU. Som ordförande är jag mycket nöjd över att också inkommande ordförandeland Norge har valt att lyfta EU-frågorna under devisen Norden i Europa.

Jag tror att det största värdet med ett förstärkt nordiskt samarbete om EU finns i den tidiga fasen av EU:s lagstiftningsprocess. Här tror jag att vi kan stärka de nordiska ländernas röst i EU och därmed bidra med våra gemensamma synpunkter innan EU-kommissionen presenterar sina förslag. I den här fasen kan man bäst gynna färdiga nordiska lösningar och standarder. Dessutom kan man bevaka ärenden som kan ha betydelse för att avvärja gamla och eventuella nya gränshinder i Norden på grund av en ny EU-lagstiftning. Jag nämnde tidigare samarbetsministrars vision från 2014. Av visionen framgår det att insatsen för att säkra att implementering av ny EU-lagstiftning i Norden inte skapar nya gränshinder ska stärkas.

Nordiska rådet har i sitt initiativ från våren 2015 understrukit och önskat att ordförandelandet tar ett speciellt ansvar för att screena EU-rättsakter och föreslå ett urval för närmare nordiskt samarbete. Det finländska ordförandeskapet har därför försökt få just denna process igång.

Jag vill gärna understryka att arbetet med ett stärkt nordiskt samarbete om EU-frågor är en process. Förankringen av detta arbete beror både på det politiska området och på graden av EU-lagstiftning. Det finns men andra ord inte en skräddarsydd lösning som passar alla. Men vi har också på det senaste mötet i den nordiska samarbetsministerkretsen som vi faktiskt hade i går fattat beslut om några nya insatser som ska stärka det nordiska samarbetet om EU-frågor. Framöver ska de enskilda sektorernas samarbetsprogram omfatta ett avsnitt om hur sektorn ska arbeta med förstärkt samarbete kring EU-frågorna. Framöver kommer man att mer systematiskt värdera vilka aktuella teman för möjliga initiativ i förhållande till den tidiga lagstiftningsfasen i EU som kan tas från nordisk sida.

Dessutom kommer vi att ta initiativ till att igångsätta en mera ingående studie i syfte att se på hur implementering och tolkning av nya EU-bestämmelser kan bidra till att avlägsna gränshinder i Norden. Generalsekreteraren kommer också att ta initiativ till att igångsätta en utredning av hur gränshinderdatabasen och den kommande länkportalen för näringslivet bättre kan omfatta och synliggöra gränshinder i Norden som stammar från den nationella implementeringen av EU-lagstiftning. Vidare ska den årligen återkommande rapporteringen till Nordiska rådet om Nordiska ministerrådets EU-relaterade aktiviteter också fram över omfatta ett avsnitt som pekar fram emot nya EU-relaterade aktiviteter.

Vi i ministerrådet vill gärna hålla Nordiska rådet orienterat i detta arbete, och jag ser fram emot att ta del i Nordiska rådets tankar kring hur det nordiska samarbetet om EU-frågor kan stärkas.