Raimonds Vejonis (Indlæg)

Madam President! Ladies and Gentlemen! Dear Nordic friends! First of all, on behalf of the Baltic Assembly, allow me to congratulate all of you on the significant achievements in Nordic cooperation since the foundation of the Nordic Council back in 1952 and the signing of the Helsinki Treaty in 1962. During these 60 years, a lot has changed and continues to change in northern Europe, but the role of Nordic cooperation was, is and, I am confident, will remain strategically important.

We, the Baltic States, carefully observe the developments in Nordic cooperation. Rather than perceiving themselves in the traditional manner as small and relatively coverless countries, always at the mercy of major actors in the sphere of international relations, the Nordic countries seem increasingly prepared to reach out to rely on themselves as a group and to act in order to pursue their own interest, as well as to influence international relations in general. Yes, I must admit that you are an inspiration to the Baltic States, and to a certain degree we are moving in a similar direction.

Dear Nordic friends! Overcoming Europe’s economic difficulties and the ability to regain economic stability and growth will be in the hands of northern Europe. Southern Europe has no doubt attracted most of the attention, albeit not the most positive one. The countries of northern Europe are known as disciplined and responsible actors, who are able to implement competent and stringent policies after encountering difficulties. The role of your region is increasing.

Now, I would like to turn to the developments in the cooperation between the Nordic Council and the Baltic Assembly. Allow me to recall the Gade-Birkav report on strengthening the Nordic-Baltic cooperation, which was widely discussed back in 2010 and 2011. One of the recommendations expressed in that report relates to more frequent sharing of positions and more active coordination and cooperation within the EU. This report does not refer only to the NB6 countries – those which are members of the EU – but also to Norway’s and Iceland’s involvement in strengthening the Baltic-Nordic clout at the EU.

In May of the year, the Baltic Assembly organized a regional conference on representing the interests of the Baltic-Nordic countries in the European Union. To the question “Do the Nordic Council and the Baltic Assembly cooperate sufficiently on EU issues?” there was a clear answer: “No”. The voice of the Baltic Assembly and the Nordic Council on EU issues must be louder. Representatives of NGOs, businessmen and researchers suggested that the Baltic Assembly and the Nordic Council pool their resources and represent themselves as a group on the EU level. By pooling our resources, we can become a group of European front runners in energy, smart technologies and competitiveness.

I agree that improved regional coordination is one of the key factors in the success of Northern Europe. There is nothing unusual in the emergence of such a configuration and togetherness. In fact, quite a number of similar changes have been set in train as most of the smaller European countries seem to be striving for closer relations with their neighbours or endeavouring to join broader trilateral or multilateral constellations.

Next year, when Latvia takes over the presidency in both the Baltic Assembly and the Baltic Council of ministers, one of our aims will be to strengthen cooperation between the Baltic Assembly and the Nordic Council in order to pool our resources on EU issues. I hope that we will also receive your support for such cooperation.

Skandinavisk oversettelse:

Fru president! Mina damer och herrar! Låt mig för det första på Baltiska rådets vägnar gratulera er till de betydande framstegen inom det nordiska samarbetet sedan Nordiska rådet grundades år 1952 och sedan Helsingforsavtalet undertecknades 1962. Mycket har förändrats och fortsätter att förändras i norra Europa under dessa 60 år, men det nordiska samarbetets roll har varit, är och – det är jag övertygad om – kommer att förbli strategiskt viktigt.

Vi, de baltiska staterna, följer noga med utvecklingen i det nordiska samarbetet. I stället för att på traditionellt vis se sig själva som små och relativt skyddslösa länder, ständigt utlämnade åt stora aktörer i fråga om internationella relationer, förefaller de nordiska länderna vara alltmer beredda att agera som en grupp och driva sina egna intressen samt påverka internationella relationer i allmänhet. Ja, jag måste medge att ni är en källa till inspiration för de baltiska staterna, och i viss mån är vi på väg i samma riktning.

Kära nordiska vänner! Att övervinna de ekonomiska svårigheterna i Europa och kunna återuppnå ekonomisk stabilitet och tillväxt kommer att ligga i norra Europas händer. Sydeuropa har utan tvekan tilldragit sig den största, om än inte den mest positiva, uppmärksamheten. Länderna i norra Europa är kända som disciplinerade och ansvarsfulla aktörer som kan genomföra en handlingskraftig och strikt politik då de möter svårigheter. Er region spelar en allt större roll.

Jag vill nu ta upp utvecklingen i samarbetet mellan Nordiska rådet och Baltiska rådet. Tillåt mig påminna om Gade–Birkavs rapport om ett stärkt nordiskt–baltiskt samarbete som diskuterades ingående år 2010 och 2011. En av rekommendationerna i rapporten handlar om ett ökat utbyte av synpunkter samt aktivare koordinering och samarbete inom EU. Rapporten hänvisar inte bara till NB6-länderna – de som är medlemmar i EU – utan också till Norges och Islands roll i att stärka det baltisk–nordiska inflytandet i EU.

I maj i år ordnade Baltiska rådet en regional konferens om hur de baltiska och nordiska ländernas intressen förs fram i Europeiska unionen. Frågan ”Samarbetar Nordiska rådet och Baltiska rådet tillräckligt mycket i EU-frågor?” fick ett klart svar: ”Nej”. Baltiska rådets och Nordiska rådets röst måste höras bättre i EU-frågor. Representanter för medborgarorganisationer, affärsmän och forskare föreslog att Baltiska rådet och Nordiska rådet slår ihop sina resurser och uppträder som en grupp på EU-nivån. Genom att förena våra resurser kan vi bli en grupp europeiska föregångare inom energi, smart teknologi och konkurrenskraft.

Jag håller med om att ett ökat regionalt samarbete är en nyckelfaktor i Nordeuropas framgång. Det är inget ovanligt med att det uppstår en sådan sammansättning och samhörighet. I själva verket har ett ganska stort antal liknande förändringar satts i gång då de flesta små europeiska länder ser ut att sträva efter närmare relationer till sina grannar eller efter att ansluta sig till konstellationer bestående av tre eller flera länder.

Nästa år, då Lettland tar över ordförandeskapet i både Baltiska rådet och Baltiska ministerrådet, kommer ett av våra mål att vara ett stärkt samarbete mellan Baltiska rådet och Nordiska rådet i syfte att förena våra krafter i EU-frågor. Jag hoppas att vi också får ert stöd för ett sådant samarbete.