Eygló Harðardóttir (Hovedindlæg)

Herr president! Kampen mot människohandel är högt prioriterad i det nordiska samarbetet. Det är ett globalt och komplext problem. Offren är sårbara kvinnor, män, tjejer och pojkar som utnyttjas på flera sätt, till prostitution, tvångsarbete, tiggeri, kriminalitet eller organhandel. Listan är lång. Också i Norden är människohandeln ett faktum. De nordiska länderna berörs som mottagare eller transitländer.

Kampen mot människohandel kräver internationellt samarbete och koordination. De nordiska länderna har alla nationella handlingsplaner. De arbetar med samma mål och värderingar. De stora likheterna mellan de nordiska länderna ger bra möjligheter att lära av varandras erfarenheter och utveckla nya lösningar tillsammans.

Den största genomslagskraften kommer att uppnås genom en fokuserad och effektiv insats. Nordiska ministerrådet har därför fokuserat insatsen mot människohandel i ett sammanhängande program som under en treårig period från 2011 till 2013 har haft som mål att styrka det regionala samarbetet ytterligare. Några av initiativen ska dock i praktiken sträcka sig in på 2014.

Initiativen beslutades av MR-SAM, samarbetsministrarna, år 2011 med en finansiering på 3,9 miljoner danska kronor. År 2013 har Nordiska ministerrådet fortsatt koncentrerat arbetat för att genomföra detta program. Programmet är förankrat i MR-S, men flera ministerråd, primärt MR-JÄM, MR-LAG och MR-A, är involverade där det är relevant. Nordiska ministerrådets kontor i de tre baltiska länderna och i Nordvästryssland har också varit aktiva i implementeringen av programmet.

Målet med programmen om människohandel är att bekämpa alla former av människohandel. De allra flesta rapporterade fallen av människohandel i Norden gäller kvinnohandel, där kvinnor och tjejer har utnyttjats till prostitution. Erfarenheter från det övriga Europa visar dock att människor utnyttjas under slavliknande förhållanden på en rad andra områden, särskilt inom lantbruk, trädgårdsskötsel, byggnadsarbete, hushållsarbete eller rengöring. Utnyttjandet av offer som tvingas att tigga eller stjäla liksom handel med barn är också något som är en del av denna hemska sak, människohandel. Det är därför viktigt att vi ser på nya former av människohandel i kampen mot människohandel. Detta väger tungt i programmet.

Programmets huvudinsatsområde är att stärka kunskap, att bygga upp kapacitet och att främja tvärsektoriellt samarbete och nätverk över gränserna. Centrala aktörer är bland andra sociala myndigheter, frivilligorganisationer, polis, domare, åklagare och advokater, liksom parterna på arbetsmarknaden.

Konkret innehåller programmet fem delprojekt. Det första handlar om nordiskt-baltiskt och ryskt samarbete om bekämpningen av människohandel mellan sociala myndigheter, civila organisationer, polis, domare och åklagare.

Delprojekt två handlar om förebyggande av människohandel bland ungdomar, tjejer och pojkar inom ramen för den nordliga dimensionen.

Delprojekt tre handlar om en kunskapskonferens om nya former av människohandel med fokus på tvångsarbete.

Delprojekt fyra handlar om en kunskapskonferens om människohandel med fokus på utnyttjandet av barn för tiggeri, däribland romer.

Delprojekt fem handlar om koordinering och profilering av Nordiska ministerrådets insatser i den nordliga dimensionen.

Jag skulle här också vilja nämna ett initiativ till. Genom Nordiska ministerrådets kunskaps- och nätverksprogram har Nordic-Baltic Network of Police Women under 2012 och 2013 genomfört tre gemensamma rysk-baltisk-nordiska studieresor. Totalt 58 poliser från Norden och dess grannländer har deltagit. I maj 2013 hölls en avslutningskonferens i Estland som samlade 77 deltagare från de nordiska länderna och de tre baltiska länderna liksom ett antal deltagare från Västryssland på grund av landets nya utrikespolitik.

Projektet har visat sig vara ett viktigt redskap för att stärka samarbetet över gränser på den operationella nivån. Polisens och gränspolisens dagliga arbete med att bekämpa människohandel har byggt upp ett solitt nätverk och samarbetsrelationer. Det är jätteviktigt eftersom det betyder att människor som kämpar mot människohandel har lärt känna varandra, vet var de ska vända sig om de behöver information eller hjälp med att hantera detta. Vi har alltså byggt upp en ömsesidig och värdefull bit genom dessa projekt.

Nordiska ministerrådets program mot människohandel har över en treårsperiod skapat viktiga resultat. Det har etablerat ett solitt regionalt samarbete mellan ursprungs-, transit- och destinationsländerna. Projekten har sedan utvecklat ny kunskap och konkreta rekommendationer om hur vi ska gå framåt i kampen mot människohandel.

Vi i Norden måste både nationellt och internationellt bekämpa människohandel. Vi kan helt enkelt inte acceptera att människohandel finns i stigande grad här i Norden.