Unga vuxna med nedsatt arbetsförmåga

Fokus i den här delen av projektet Unga in i Norden – psykisk hälsa, arbete, utbildning är de olika ekonomiska och sociala trygghetssystem riktade till unga som på grund av långvarig psykisk ohälsa inte kan försörja sig genom lönearbete. Med unga avses personer i åldrarna 19 till 29 år. Rapportens innehål lär en systematisk genomgång av de nordiska ländernas ekonomiska och sociala trygghetssystem riktade till denna grupp unga.De fem nordiska länderna disponerar i bokstavsordning framställningen i rapporten och följande frågeställningar har varit vägledande:1. Vilka konkreta delar av de ekonomiska och sociala trygghetssystemen är aktuella för gruppenunga med psykisk ohälsa?2. Vilka regler styr trygghetssystemen?3. Hur administreras trygghetssystemen?4. Hur ser det ekonomiska stödet ut?5. Hur ser eventuellt övrigt stöd ut (tjänster, insatser, aktiviteter)?Källmaterial till rapportens innehåll är hämtat från officiella hemsidor från de departement och myndigheter som ansvarar för systemen ifråga. Representanter från samma departement ochmyndigheter har bidragit med expertis och även faktagranskat texten.Den systematiska genomgången visar att samtliga nordiska länder har välfärdsystem riktade till gruppen unga med psykisk ohälsa. Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige har alla socialpolitiska ambitioner om en välfärdsstat där det offentliga har ett ansvar för medborgarnas välfärd, i de fall ohälsa hindrar människor från att försörja sig genom lönearbete. De olika systemen i de olika länderna skiljer sig dock åt i sin uppbyggnad. Exempelvis gäller detta den så kallade inkomstbortfallsprincipen. Den är grundprincip i samtliga länders system, med undantag för Danmark. Det danska systemet är ett flat-ratesystem utan någon inkomstrelaterad del. Principen att beräkna ersättningen på grundval av tidigare arbetsinkomst får särskilda verkningar för gruppen eftersom de i många fall saknar tidigare arbetsinkomst, eller har en mycket begränsad sådan. Många unga tillerkänns garantiersättning och den inkomstbortfallsprincip som var tänkt som grundregel blir inte relevant för dem. Finland och Island har två parallella ekonomiska och sociala system riktade till gruppen unga med långvarig psykisk ohälsa. I Danmark, Norge och Sverige har nyligen genomförda lagändringar förändrat systemens funktionssätt. Dessa faktorer sammantagna gör att systemen är svåra att överblicka, vilket får till konsekvens att det blir svårt för gruppen unga med psykisk ohälsa att ta tillvara sina medborgerliga rättigheter. Med ovanstående två slutsatser som bas är den ekonomiska och den demokratiska aspekten av systemens funktionssätt angelägna teman att utforska vidare i projektets andra delstudie, som publiceras i november 2015.