Rätt till arbetslöshetsersättning efter period med exempelvis arbeidsavklaringspenger från Norge
Tietoja
Arbetad och försäkrad tid från ett annat nordiskt land kan under vissa förutsättningar tillgodoräknas vid ansökan om arbetslöshetsersättning i en annan medlemsstat i enlighet med EU:s samordningsregler om social trygghet. När förordningarna 1408/71 och 574/72 är tillämpliga intygas perioderna i intyg E 301 och när förordningarna 883/2004 och 987/2009 är tillämpliga intygas perioderna i PD U1 (portabelt dokument) eller motsvarande SED (strukturerat elektroniskt dokument).
Länderna har olika regler för vilka perioder som ska jämställas, och som därmed enligt landets praxis ska styrkas genom intyg E 301/PD U1/SED U002/SED U017. Till exempel uppger inte Norge perioder med arbeidsavklaringspenger i intyg E 301, eftersom perioden enligt norska nationella regler inte är en period som ger rätt till arbetslöshetsförmåner i Norge. Enligt danska nationella regler kan man endast fylla i danska försäkringsperioder på intyg E 301/PD U1 när personen har varit medlem i en dansk arbetslöshetskassa. Perioder som av den anledningen, eller av andra orsaker inte kan anges på relevant intyg eller SED innebär ett avbrott i försäkringsperioden som kan påverka rätten till ersättning. Detta kan inträffa i flera länder.
Begreppet försäkringsperiod definieras i artikel 1 r i förordning 1408/71 och artikel 1 t i förordning 883/2004. Klassificeringen av en period avgörs enligt den lagstiftning som var tillämplig när perioden fullgjorts eller anses vara fullgjord och alla andra perioder som behandlas som sådana när de enligt denna lagstiftning betraktas som likvärdiga perioder. Gränshindret handlar också om den behöriga institutionens skyldighet att utreda rätten till arbetslöshetsersättning. En del av länderna har regler om perioder som kan hoppas över, det vill säga att man bortser från perioder med en bestämd typ av aktivitet när referensperioden för bedömningen av rätten till arbetslöshetsförmåner ska fastställas. Man behöver då få upplysningar om dessa perioder på annat vis, om uppgifterna inte framgår av intyg E 301, PD U1 eller motsvarande SED. Man kan då vara beroende av att de andra länderna bistår med att bekräfta/dokumentera de aktuella perioderna.
Arbeids- og velferdsetaten oppgir nå perioder med arbeidsavklaringspenger(AAP) ved et følgebrev til attest PD Ul. Det er NAV EØS Dagpenger som utsteder disse følgebrevene på vegne av Arbeids- og velferdsetaten. Slik Arbeids- og velferdsetaten oppfatter det, fungerer disse nye rutinene tilfredsstillede.
En nordisk expertgrupp har i rapporten Nord 2012:002 konstaterat att det finns regler och riktlinjer för hur denna situation ska hanteras, men att det finns olika ståndpunkter om hur riktlinjerna ska uttolkas. Det anses inte vara en politisk fråga, utan snarare en fråga av mera praktisk natur. Frågan kan komma att lösas på EU-nivå genom granskning av kap. 6 till förordning nr 883/2004. Gränshindret gäller inte för Finland.
Gränshindret motsvaras av nr B14 i rapporten "Gränshinder i Norden på social- och arbetsmarknadsområdet" (Nord 2012:002).
Den nordiska expertgruppen anser att det enligt EU-reglerna är den utfärdande institutionen som avgör periodens klassificering enligt den egna lagstiftningen. Expertgruppen betonar att gränshindret kan lösas genom att den institution som prövar rätten till arbetslöshetsersättning utreder sakomständigheterna och fattar beslut enligt bestämmelserna i aktuella författningar. Institutionerna bör även beakta artiklarna 5 och 6 i förordning 883/2004, samt den Administrativa kommissionens beslut nr H6 av den 16 december 2010 om sammanläggning av perioder. Om en sjukperiod skulle vara överhoppningsbar tid i landet som prövar rätten till arbetslöshetsersättning innebär en tillämpning av artikel 5 att en sådan period som har inträffat i ett annat land ska beaktas som om den hade uppstått i det förstnämnda landet. Expertgruppen konstaterar även att det finns regler och riktlinjer för hur denna situation ska hanteras, men att det finns olika ståndpunkter om hur riktlinjerna ska uttolkas. Det anses inte vara en politisk fråga, utan snarare en fråga av mera praktisk natur. Frågan kan komma att lösas på EU-nivå genom granskning av kap. 6 till förordning nr 883/2004.
De nordiska länderna skulle även kunna lyfta frågan inom ramen för den översyn på EU-nivå av kapitlet om arbetslöshetsförmåner i förordningarna som genomförs under 2012. Vid kommande revidering kan länderna även samarbeta för att relevanta SED ses över. En möjlighet som skulle kunna underlätta i tillämpningen av samordningsbestämmelserna är att utarbeta ett gemensamt nordiskt informationsmaterial om ländernas nationella regler om arbetslöshetsförsäkring, till exempel via den nordiska socialförsäkringsportalen. Detta kräver vidareutveckling av portalen. På Europeiska kommissionens hemsida, Generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering, finns även landspecifik socialförsäkringsinformation (även för EFTA-länderna). I denna information beskrivs även EU-reglerna översiktligt.