Christian Beijar (Hovedindlæg)

Herr president! De militära aktiviteterna i Östersjön trappas upp, och de måste tas på allvar. Ändå vill jag framhålla att jag gärna skulle se ett Norden som aktiverar sig i medling och fredsförebyggande arbete framom militarisering, detta i likhet Ålands lagtings talman Britt Lundberg i samband med rundabordskonferensen om försvarspolitik. I försvars- och säkerhetsarbetet bör diplomatin vara det mest framträdande, medan en förstärkt militär beredskap är ett hjälpmedel, och använda det nordiska förtroendet som finns i omvärlden och använda det i arbetet med att medla i konflikter, för samtal som leder till att knutar kan lösas. Åland tar gärna aktiv del. På Åland finns ett fredsinstitut med erkänd kompetens även internationellt.

En militär konflikt eller incident i vårt närområde påverkar alla länder i regionen. Tillsammans kan de nordiska länderna stärka säkerheten och omforma försvaren i enlighet med framtida uppgifter och behov.

Vad betyder då detta för Åland och den demilitariserade och neutraliserade statusen? Åland har en etablerad ställning i internationell rätt. Tryggandet av landskapets särskilda ställning hindrar inte att Finland intensifierar sitt militära samarbete i Norden, i EU och i internationella organisationer. Demilitariseringen och neutraliseringen är värdefulla som ett regionalt säkerhetspolitiskt arrangemang för Finland, som här har något att tillföra omvärlden, både i FN och i den utrikes- och säkerhetspolitik som EU kommer att utveckla. I stället för att uppfatta Ålands demilitarisering och neutralisering som ett problem bör man se det som en tillgång, en möjlighet och en resurs. Demilitariseringen och neutraliseringen har ända sedan år 1856, trots historiska konflikter, fungerat som en stabiliserande faktor.