Stefan Löfven (Svar på replik)

Först när det gäller flykten och Schengengränser är det oerhört viktigt att vi alla står upp för de yttre gränserna. Sedan har vi en rörlighet mellan våra länder.

Vad gäller gränskontroll i Sverige har vi den ordningen att polisen och säkerhetspolisen självfallet dagligen gör en bedömning av huruvida man behöver utöka gränskontrollerna eller förändra dem på något sätt. Min uppfattning är att det är polisen och säkerhetspolisen som bäst bedömer vad som behöver göras. Vi har självfallet en daglig och stundlig kontakt med polis och säkerhetspolis om vad som eventuellt behöver göras eller inte.

Vad gäller lägstalöner är det en fråga mellan parterna. I Sverige är det oerhört viktigt att det är parterna som gör upp om lägstalöner. Det gör man inte i politiken. Om parterna finner det lämpligt att på något sätt avtala om något som rör förhållanden mellan dem står det dem helt och hållet fritt att göra det.

För företagen och arbetsgivarna är det självfallet kostnaden som i så fall är problemet, och det kan man hantera på andra sätt. Vi har en mängd olika arbetsmarknadspolitiska medel, också att arbetsgivare får stöd för att anställa människor som har ganska långt till arbetsmarknaden, låg utbildningsnivå och så vidare. Där finns det mer att göra, och vi arbetar kontinuerligt för att hitta nya sätt att göra det.

Vi har tillsammans med parterna något som heter snabbspår, så att de som kommer och som har en utbildning och en yrkeserfarenhet som Sverige redan nu behöver – det kan vara ingenjörer, läkare och sjuksköterskor – snabbt ska få validera sina kunskaper, få kompletterande utbildning och komma ut i arbete. Vi har ett brett program för detta, men det behöver självfallet göras mer.

Jag är inte säker på att jag förstod frågan om en bärkraftig politik. Det fanns tidigare en uppgörelse mellan den förra fyrpartiregeringen och det parti som vi nu sitter tillsammans med i regeringen, Miljöpartiet, som vi anslöt oss till, för vi ville ha en bred syn på och bred enighet om flyktingmottagandet och den typen av frågor. Den gäller inte nu, för det är flera partier som har trätt ifrån den. Jag är därför väldigt glad att vi förra veckan kunde sluta en ny, bred överenskommelse. Sex av riksdagens åtta partier har ställt sig bakom den. Det är inte en komplett flyktingpolitik, men det är 21 åtgärder som vi menar hanterar situationen. Det kommer inte att räcka; det har jag sagt förut och jag säger det igen. Det kommer att behövas mer, för den här situationen kommer inte att upphöra, utan den kommer vi att få leva med.

Vad gäller att vi i Sverige är extrema är det ett parti som alltid tycker det. Vi har många flyktingar; så är det. Det är också så att vi är bundna av internationella konventioner som vi tycker är väldigt viktiga. Man får komma ihåg att de regler som vi är bundna av tillkom i spåren av andra världskriget för att människor skulle kunna fly från krig, förtryck, terror och elände. Då kommer jag inte att säga till svenska folket att nu ska vi folkomrösta om huruvida vi ska vara bundna av en internationell konvention. Nej, det är inte aktuellt. Däremot diskuterar jag väldigt gärna hur vi ska hantera den här situationen inom ramen för Europeiska unionen. Det är alldeles uppenbart att vi behöver göra mer för att hantera konflikten, orsaken till att människor flyr, hur vi kan hjälpa människor bättre i närområdet, hur hela EU kan se till att samarbeta vad gäller gränser, hotsports, fördelning av flyktingar och hur vi i Sverige ska göra det på bästa sätt. Det är en diskussion som jag ser fram emot, för den behöver föras en i demokrati. Men vi ska inte ställa under folkomröstningsproposition huruvida Sverige ska fortsätta att följa viktiga internationella konventioner. Som ja sa i mitt anförande tror jag att vi alla här kommer att vilja se att det finns en sådan rättighet om, Gud bevare oss, kriget också skulle komma till vårt närområde.