Katrin Sjögren (Hovedindlæg)

Herr president! Nordiska kolleger och vänner! Våra strävanden, drömmar, mål och omsorger om våra barn i Norden är universella. Exakt samma strävanden, drömmar, mål och omsorger finns i hela världen. Ett utmärkt sätt att nå dessa strävanden för Nordens och världens barn är att använda FN:s 2030-agenda som färdplan och karta. En bärkraftig samhällsutveckling är en del av de nordiska samhällenas ursprung. Genom århundraden har vi levt i samklang med och på naturens villkor. Tidigare generationer har skapat ett på väldigt många sätt fantastiskt välfärdssamhälle. Samtidigt är varken det nordiska eller det globala samhället hållbart. Vi har inte lika lön för likvärdigt arbete, vi utarmar vår biologiska mångfald, vi har unga människor som lever i marginalisering och utanförskap och många av våra konsumtions- och produktionsmönster är fullständigt ohållbara.

På Åland anser vi att små strukturer har något att lära större antingen det handlar om hållbarhet eller den konfliktlösningsmodell som vår självstyrelse utgör. Vi har tagit fram en utvecklings- och hållbarhetsagenda, en agenda som består av en vision. Alla kan blomstra i ett bärkraftigt samhälle på fredens öar. Det finns strategiska utvecklingsmål, indikatorer för att kunna följa upp målen samt stödstrukturer för agendans förverkligande. Agendan har arbetats fram av hundratals personer, medborgare, offentliga, privata och tredje sektorn, ja, hela civilsamhället har involverats. Parallellt med att Åland definierat sin agenda har världen gjort samma sak genom FN:s Agenda 2030. Förverkligandet av den lokala agendan på Åland utgör vårt bidrag, om så ett litet sådant, i genomförandet av Agenda 2030 som också finns i vår utvecklingsagenda.

Sju strategiska utvecklingsmål har mejslats fram och de kommer att mätas regelbundet med hjälp av olika indikatorer. Agenda 2030 innehåller 17 hållbara utvecklingsmål för hela världssamfundet, universella mål för en hållbar värld som kan översättas och appliceras på Köpenhamn, Mariehamn, Addis Abeba och Rio de Janeiro.

Låt mig ge några exempel på hur vi samordnat den åländska strategiska utvecklingsagendan och hur vi binder ihop den med FN:s utvecklingsmål; det här är alldeles konkret, vilket är ganska svårt när man pratar om hållbar utveckling. Vi har tagit till en gräsrotsnivå, och vi betraktar oss själva som väldigt praktiska och handlingskraftiga. Vi är dessutom lite otåliga på Åland.

Vårt första mål är välmående människor vilkas resurser växer – det målet bidrar till ett att uppfylla FN:s utvecklingsmål hälsa och välbefinnande – och en god utbildning för alla. Där har vi tagit fram indikatorer som innefattar förväntad livslängd, befolkningsandel som genomgått gymnasial och eftergymnasial utbildning och sjukskrivningsdagar.

Vårt andra mål är att alla ska känna tillit och ha verkliga möjligheter att vara delaktiga i samhället. Det målet bidrar till att uppnå FN:s utvecklingsmål ingen fattigdom, ingen hunger, jämställdhet.

Sedan har vi anständiga arbetsvillkor, minskad ojämlikhet och fredliga och inkluderande samhällen. Där har vi inkomstfördelning och gini-koefficient, risk för fattigdom bland familjer och barn, sysselsättning och arbetslöshet samt lönegapet mellan könen.

Vårt fjärde mål är ekosystem i balans och biologisk mångfald. Det bidrar till att uppfylla FN:s utvecklingsmål hav och marina resurser, ekosystem och biologisk mångfald. Där har vi indikatorerna fångstmängder och biomassa i vårt fiskbestånd, förändringar i index över våra vanligaste fåglar och årlig avverkning av skogar samt skogens växtutveckling.

Vårt femte strategiska utvecklingsmål är attraktionskraft för boende samt besökare och företag. Så här kan jag fortsätta. Vi har bundit samman alla våra utvecklingsmål med FN:s utvecklingsmål.

Vi räknar med att vi ska kunna mäta målen. Varje år ska vi ha en samhällsutvecklingskonferens där vi mäter och redogör för ålänningarna hur långt vi har nått med att bli hållbara. Planering och festtal och god vilja räcker inte. Själva förverkligandet, konkretiseringen och resultaten är avgörande. Den i särklass viktigaste faktorn är allas vår egen attityd och vilja att nå förändring, men vi politiker har också skyldighet att visa handlingskraft som är strukturerad, visa på samordning och uppföljning. Från Ålands sida anser vi dessutom att vi behöver konkretisera på nordisk nivå, ta fram gemensamma indikatorer och göra hållbarhetsbokslut för hela den nordiska regionen.