Reglerna rörande arbetslöshetsförsäkring för timanställda gränsarbetare är komplicerade

Den som är timanställd i ett nordiskt land och bor i ett annat nordiskt land har svårt att få något rättvisande besked om hur och var han eller hon ska vara arbetslöshetsförsäkrad. Beskeden varierar beroende på vilket land och vilken institution som lämnar svar.

Information

Serienummer
14-094
Berörda/drabbade länder
Danmark
Färöarna
Finland
Grönland
Island
Norge
Sverige
Åland
Kategori
Arbetsmarknad
Status
Löst
Prioriterat av gränshinderrådet
Nej

Gränshindret handlar om två situationer:

• En person som är bosatt i ett land och arbetar i ett annat blir arbetslös. Beroende på om han eller hon anses helt arbetslös, eller delvis/periodvis arbetslös, ska han eller hon antingen söka ersättning i bosättningslandet eller i arbetslandet. Om två länder är oeniga kan detta leda till svårigheter att få ersättning från något land

• En person som är bosatt i ett land och är helt arbetslös där, får flera, på varandra följande, kortare heltidsanställningar i annat land. Rådande oklara rättsläge i Sverige, samt system som inte är anpassade till den typen av rörlighet på arbetsmarknaden, gör dels att personen kan få motstridig information om vad som gäller, dels att ärendet är svårt att handlägga hos arbetslöshetskassorna

Om en person är bosatt i ett land och har många korta timanställningar efter varandra i ett annat land och däremellan är arbetslös ska personen gå in och ur de olika systemen i olika länder. Det är svårt att lämna enhetlig och korrekt information till arbetssökande om de regler som gäller. Gränshindret kan uppstå mellan alla länder, men oftast mellan Sverige och Danmark, som har olika regler om medlemskap i arbetslöshetskassor. Enligt svensk rättspraxis kan en person ha kvar sitt medlemskap i en svensk arbetslöshetskassa vid arbete i annat land. Det innebär att personen kan få rätt till inkomstrelaterad ersättning i Sverige trots att han eller hon inte har omfattats av arbetslandets arbetslöshetsförsäkring under arbete i ett annat nordiskt land.

Detta strider mot principen i förordning 883/2004 om att en person endast kan omfattas av ett lands lagstiftning, som huvudregel av lagstiftningen i det land där han eller hon arbetar. Denna oklarhet medför att det är svårt att lämna korrekt och tydlig information till enskilda. Det finns dessutom en risk för att två länder gör olika bedömningar av om den enskilde ska anses vara helt eller delvis/periodvis arbetslös. En person som blir anställd på deltid i Finland efter att arbetstiden har förkortats får jämkad arbetslöshetsdagpenning. Gränshindret handlar inte om samtidigt arbete i två länder, och inte heller om fall av arbetslöshetsersättning (eller annan kontantförmån) i ett land samtidigt med deltidsarbete i ett annat.

Gränshindret motsvaras av nr B15 i rapporten "Gränshinder i Norden på social- och arbetsmarknadsområdet" (Nord 2012:002).

Förslag till lösning

Den nordiska kontaktgruppen för arbetslöshetsförsäkringen diskuterade detta gränshinder under sitt möte i september 2013. Då framkom bl.a. regeltillämpningen inte ansågs vara ett problem längre. Den svenska myndigheten Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har på uppmaning av det svenska ordförandeskapet senare kontaktat kontaktgruppen och hört sig för om de anser att detta gränshinder utgör ett problem i dag. Samtliga länder har svarat att regeltillämpningen kring delvis/periodvis arbetslösa inte längre utgör ett problem sedan förordning nr 883/2004 trädde i kraft och länderna börjat tillämpa reglerna enhetligt. Att reglerna är komplicerade kvarstår, men det som tidigare har utgjort ett gränshinder är att tillämpningen inte har skett på samma sätt.