Nordiska ministrar undertecknar deklaration om mikroplaster
För två år sedan antog FN:s generalförsamling enhetligt en historisk och ambitiös resolution för utveckling av nya juridiskt bindande instrument för att få slut på plastförorening. I flera år har de nordiska länderna arbetat med målet att förstärka globala åtaganden för att minska plastförorening genom att säkerställa en solid kunskapsbas för internationella förhandlingar.
Under ministermötet i New York denna vecka befäster de nordiska länderna sin ställning med en gemensam deklaration om mikroplaster. Det historiska globala plastavtalet är avsett att slutföras inom detta år.
Den nordiska rapporten Towards Ending Plastic Pollution by 2040 som publicerades förra året kom till slutsatsen att ett effektivt plastavtal skulle kunna minska utsläppet av mikroplaster globalt med 70 procent fram till 2040 jämfört med ett oförändrat läge.
”Det finns mikroplaster i vattnet som vi dricker, i maten vi äter, luften vi andas och i miljön. Vi ser ett ökande antal rapporter över att mikroplaster hittas i människor, vilket tyder på att även våra kroppar kan innehålla mikroplaster. Plast innehåller många gifter som kan vara skadliga för människor, djur och växter”, säger Anne Beathe Tvinnereim, Norges utvecklingsminister.
Det finns mikroplaster i vattnet som vi dricker, i maten vi äter, luften vi andas och i miljön.
Anne Beathe Tvinnereim speaking at COP27 in the Nordic Pavilion.
De nordiska länderna efterlyser juridiskt bindande globalt plastavtal
De nordiska länderna efterlyser ett juridiskt bindande globalt plastavtal som är heltäckande och inbegriper plasternas hela livscykel, med specifika åtgärder för reglering av mikroplaster avseende deras källa och läckagerutter:
- Förbud eller restriktioner på mikroplaster som avsiktligt läggs till i produkter.
- Krav på förbättrad produktdesign för att minimera utsläpp av mikroplaster vid slitage och användning.
- Lämpliga åtgärder och riktlinjer för specifika land- och havsbaserade källor till mikroplastutsläpp, bland annat däck, textilier, konstgräs[2], målfärg, avfallsvatten, produktions-, återvinnings- och avfallsanläggningar[3].
- Krav på hantering, lagring, transport och behandling av pellets, spån och pulver av plast, kompletterande arbetet inom IMO.
- Sanering med bästa tillgängliga tekniker och miljöpraktiker för att undvika nedbrytning av makroplaster som förvärrar spridningen av mikroplaster.
I och med förhandlingarna om ett globalt plastavtal har vi en unik möjlighet att agera globalt för att minska mikroplastföroreningen. Vi måste utnyttja denna möjlighet!
Nordiska ambitioner för ett globalt plastavtal
”Inom det framtida plastavtalet bör det utvecklas globalt harmoniserade krav på hållbar design av plastprodukter för att minska oavsiktliga utsläpp av mikroplaster under produktens användning. Därtill bör avsiktligt tillsatta mikroplaster i produkter begränsas”, säger Kai Mykkänen, Finland klimat- och miljöminister.
”Nedbrytning av plastskräp är troligen den största källan till mikroplaster i den marina miljön. Genom att säkerställa att avtalet adresserar problematiska produkter och produktionsnivåer kan vi också minska spridningen av mikroplaster. Vi behöver ha ett stort politiskt engagemang för att minska såväl produktion som plastläckage”, säger Romina Pourmokhtari, Sveriges klimat- och miljöminister.
”Det är ytterst oroande att mikroplaster upptäcks i människor, och fortlöpande sprids och ackumuleras i vår miljö. I och med förhandlingarna om ett globalt plastavtal har vi en unik möjlighet att agera globalt för att minska mikroplastföroreningen. Vi måste utnyttja denna möjlighet!” Magnus Heunicke, Danmarks miljöminister.
- I mars 2022 antog FN:s miljöförsamling ett mandat för utveckling av ett juridiskt bindande internationellt instrument för att bekämpa plastförorening.
- Förhandlingarna väntas slutföras mellan 26 november och 1 december på den femte sessionen för Intergovernmental Negotiating Committee on Plastic Pollution (INC-5) i Busan, Sydkorea.
- I år är det 20 år sedan den första vetenskapliga artikeln använde termen mikroplast för att beskriva förekomsten av mikroskopiska plastfragment i miljön. Sedan dess har vår kunskap om plastföroreningarnas källor, vägar och konsekvenser ökat explosionsartat. Forskare är oroade över omfattningen av skadorna som mikroplaster kan orsaka såväl människor som miljön.
- Som en del av de nordiska insatserna för att belysa den ökande mängden mikroplaster i vår miljö har klimat- och miljöforskningsinstitutet NILU i Norge uppskattat mängden mikroplaster som faller ner över olika geografiska platser.
- I flera år har de nordiska länderna arbetat med målet att förstärka globala åtaganden för att minska plastförorening genom nordiskt samarbete med hjälp av en solid kunskapsbas för internationella förhandlingar.
[1] Baserat på modellering från artikeln av Evangeliou, N., Grythe, H., Klimont, Z. et al. Atmospheric transport is a major pathway of microplastics to remote regions. Nat Commun 11, 3381 (2020).
[2] Norska miljöbyrån (2020). «Norske landbaserte kilder til mikroplast».
[3] Umarie, W. I., Bagastyo, A. Y. (2024). Microplastics Identification in Plastic Recycling Facility: Removal Efficiencies of the Treatment Plants and Its Potential Release to the Environment. Journal of Ecological Engineering, 25(9), 303-315.
