Unik forskarinsats om framtidens arbetsliv

18.10.17 | Nyhet
Anniken Hauglie
Mail Facebook Linkedin Twitter
De nordiska arbetsmarknadsministrarna har sjösatt ett omfattande forskningsprojekt om hur arbetslivet i Norden kan se ut runt år 2030. Under ledning av norska Fafo kommer 25 forskare från sju nordiska universitet engageras i hur den nordiska modellen behöver utvecklas.

- Frågan om hur den nordiska arbetslivsmodellen kan fungera i ett framtida arbetsliv, med stora förändringar och omställningar, är viktig för hela Norden. Vi behöver bra och trygga arbetsplatser och arbetsvillkor, så att fler ska kunna ha en längre arbetskarriär. Jag är väldigt nöjd med att vi lyckats sätta igång ett brett, solitt och framtidsinriktat nordiskt projekt om dessa utmaningar, säger Norges arbets- och socialminister Anniken Hauglie. 

Fafo får uppdraget

Initiativet från Nordiska ministerrådet för Arbetsliv är ett svar på den granskning av arbetslivsområdet som tidigare EU-kommissionären Poul Nielson gjorde i fjol. Poul Nielson rekommenderade de nordiska länderna att i högre grad gå in för gemensamma lösningar.

Ministerrådet utlyste tidigare i år det stora projektet Framtidens arbetsliv som ska löpa från hösten 2017 till hösten 2020.

Nu är det klart att den norska forskningsstiftelsen Fafo får förtroendet att genomföra projektet.

 - Det är unikt och innovativt att Nordiska ministerrådet inviterar forskare från hela Norden till  en gemensam kunskaps- och politikutveckling på det här området. Det kommer att bli väldigt inspirerande att arbeta med en så bred nordisk forskargrupp,  säger Jon Erik Dølvik, koordinator for komparativ arbetslivsforskning på Fafo och forskningsledare för det nya nordiska projektet.

Analysera de viktigaste drivkrafterna

Det första uppdraget för det nya nordiska projektet blir att göra en analys av vilka som är de starkaste drivkrafterna bakom förändringen av arbetsmarknaden. Det handlar bland annat om att bedöma hur snabb globaliseringen och den teknologiska utvecklingen kommer att vara framöver.

Analysen ska presenteras i samband med konferensen Future of Work i Sverige nästa år.

Därefter ska forskarna utreda hur den nordiska arbetsmarknadsmodellen påverkas av förändringarna. Det handlar alltså om konsekvenserna för arbetsmiljö- och hälsa, arbetsrätt och kollektivavtal, sysselsättning samt förhållandet mellan arbetslivets parter.

Robotar i vården

Tre frågor blir viktiga för forskarna att besvara:

  • Vilka blir konsekvenserna av digitalisering och robotisering av helt vanliga arbetsplatser i industrin och vården? 
  •  Vad betyder det att floran av nya anställningsformer ökar, så att fasta anställningar ersätts med bemanningsföretag, självständiga frilansare och korta kontrakt av varierande kvalitet?
  •  Och hur säkrar man trygghet och goda arbetsvillkor för människor som jobbar på globala eller lokala digitala plattformar?

Norden bra på förändring

 - Forskare är inte bättre framtidsprofeter än någon annan,  men vi vet att den närmaste framtiden kommer att påverkas av trender och drivkrafter som vi ser redan idag. Vi ska systematisera dessa trender och indentifiera den utveckling som är rimlig att förvänta sig, säger Jon Erik Dølvik.

Han poängtrerar att styrkan med den nordiska arbetsmarknadsmodellen är att den visat sig snabb och bra på att anpassa sig till förändringar i omvärlden.

 -  Politikerna och parterna har stor påverkanskraft, och vi vill lyfta fram möjligheterna för dem att forma den framtida arbetsmarknaden, säger Jon Erik Dølvik.

En delrapport från projektet Framtidens arbetsliv kommer att utgöra Nordens bidrag till ILO:s 100-årsjubileum år 2019, och kommer även att utgöra ett viktigt underlag för Future of Work-konferensen som då arrangeras av Island. Slutrapporten levereras år 2020.

 

 

 

 

 

Relaterat innehåll