Stefan Löfven (Hovedindlæg)

Herr president, kära kollegor och nordiska vänner! Det är väldigt gott att få vara tillbaka i det nordiska sammanhanget och inte minst att få diskutera Agenda 2030. Jag tror att det kommer att ge oss ytterligare struktur för att utveckla det nordiska samarbetet och att våra befolkningar uppskattar att det finns ett slags trygghet i Norden.

Jag växte upp i en by nästan mitt inne i skogen eller åtminstone vid randen av skogen, rätt nära den fantastiska Ångermanälven. Den byn skulle jag tro är rätt lik tusentals byar runt om i Norden som har utvecklats i tusentals år. Där har man i tusentals år vetat att om det ska bli något resultat, om vi ska klara oss, måste vi hålla ihop.

Många som inte har varit i den här typen av by tror att det bara är mörker och långa avstånd. Men mitt minne från min uppväxt är att det var fantastiskt ljusa sommarnätter. Det var också närhet mellan människor, och det fanns en värme som kanske inte alltid kännetecknar storstaden.

Varför säger jag det här? Jo, det är för att det nog är ur den här typen av byar som det nordiska samhällsbygget har vuxit fram. Det är jämlika samhällen där vi stöttar varandra, också uppfinningsrika samhällen där vi ständigt hittar nya lösningar för att klara vardagens villkor och problem och samhällen där vi lever nära naturen och av naturen men samtidigt på naturens villkor. Och vi har lyckats.

På de listor som man gör runt om i världen över länder som har högst välfärd eller över världens mest innovativa länder ligger Norden i topp. Vi är ekonomier som har vuxit bortom våra respektive länders gränser. Vi exporterar förädlade varor och högteknologiska varor. Det kommer i allt större utsträckning att bli digitala både varor och tjänster. Och ekonomisk tillväxt, tillit, välfärd, social hållbarhet och hänsyn till miljön hänger ihop. Det är helt enkelt samhällsbyggen i våra länder som har en helhetssyn på människan, på ekonomin och på miljön.

Nordens styrka ligger i att vara jämlika och jämställda samhällen som på grund av sin solidaritet och sin tolerans är rikt och modernt, och vi är i många stycken ledare i världens utveckling. Det är det vi strävar efter och tror på, och det har gjort oss till världens mest integrerade, konkurrenskraftiga och hållbara region. Över detta ska vi vara stolta.

När vi statsministrar och Finlands president i våras var i Washington på ett toppmöte med USA var det precis detta som USA gav uttryck för. Det finns någonting här uppe i detta Norden som är bra och som man naturligtvis inte kan kopiera men som man mycket väl kan låta sig inspireras av. Det ska vi vara väldigt stolta över.

Jag tror, kära vänner, inte heller att det var någon tillfällighet att det var en nordbo, Gro Harlem Brundtland, som introducerade begreppet hållbar utveckling för världssamfundet. Vi har många gånger förr hört hennes helt lysande definition av hållbar utveckling: En utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers behov att tillfredsställa sina behov. Det är faktiskt enkelt, och det är genialt.

Brundtlandrapporten var på många sätt också startskottet för ett pärlband av internationella konferenser och toppmöten som har lett oss fram till Agenda 2030. I samma anda samlades vi i Paris och slöt det historiska, bindande och globala klimatavtalet. Det vi egentligen säger i båda dessa är att arbetet inte kan göras av någon annan någon annanstans. Arbetet ska göras av oss också här i Norden, och vi ska göra det tillsammans.

De här målen ställer väldigt höga krav på länder, aktörer och regioner. Min ambition är att vi i Norden ska gå före. Det finns två skäl till detta. Det ena är det moraliska skälet. Vi har ett större ansvar än bara för oss själva här och nu. Vi har också ett ansvar för människor i andra delar av världen. Vi har definitivt ett ansvar för generationer som kommer efter oss. Det andra är att det är ekonomiskt smart. Nordiska företag kan ju vara de som utvecklar de nya tekniska lösningarna, koncepten, den nya tekniken som världen ropar efter och kommer att ropa ännu mer efter för att vi ska minska koldioxidutsläppen. Det innebär att vi kommer att gynnas som region av att ligga i absolut framkant när det gäller klimatomställningen.

Arbetet med att ta fram de nationella handlingsplanerna för Agenda 2030 pågår för fullt i respekt land. Men självklart ska vi också ha en gemensam nordisk handlingsplan för detta och fortsätta, som jag sa i inledningen, att hitta och utveckla områden där vi kan fördjupa det nordiska samarbetet till nytta för klimatet, den allmänna utvecklingen och till nytta för våra länder. Där kan vi med utgångspunkt från de nordiska modellerna inspirera såväl EU som globalt.

Jag har ett förslag. Varför kan vi inte börja med skogen? Eftersom jag är uppväxt vid randen av en skog kan vi börja med skogen. Vi har en fantastisk naturresurs, och det talas ibland om det nordiska bioundret. Jag tror att vi skulle kunna hitta gemensamma strategier för en hållbar bioekonomi. Vi kan, om viljan finns, utveckla och skapa en fossilfri transportregion i de nordiska länderna. Med biodiesel, andra biobränslen och naturligtvis andra medel skulle vi kunna driva våra väg- och flygtransporter. Järnvägar och stadstrafik skulle till stora delar kunna drivas av el som kommer från vårt gemensamma elnät.

Bioekonomin bär på fantastiska möjligheter när det gäller alltifrån transporter till kläder. Vi kan faktiskt skapa kläder av skogsråvara. Bioplasten kan ersätta annan fossil plast. Bioekonomin är ett viktigt exempel på hur vi kan utveckla det nordiska samarbetet. Vi gör det för nästa generation, för barn och barnbarn, vi gör det för klimatet och vi gör det naturligtvis för Norden.

Kära vänner! Avslutningsvis: Agenda 2030 är en historisk möjlighet för världen. Det arbete som vi utför här hos oss innebär att vi är en del av en global ansträngning för en hållbar utveckling. Modellen har vi, den nordiska modellen. Vi gör detta gör barnen, men vi gör det också för att stärka vår egen konkurrenskraft i en global ekonomi.