166. Sigurður Ingi Jóhannsson (Hovedindlæg)

Information

Typ
Hovedindlæg
Tal nummer
166
Speaker role
Islands samarbejdsminister
Datum

Jag är ställföreträdare för den nordiska ministern. Rapporten är skriven på svenska, så vi får se hur det går!

Det nordiska samarbetet om funktionshinder ska vara ett effektivt verktyg för att bidra till inkludering av personer med funktionsnedsättning genom ett förstärkt nordiskt kunskapsutbyte och ett närmare samarbete i funktionshinderpolitiska frågor. Därför är det för mig mycket glädjande att få presentera redogörelsen om nordiskt funktionssamarbete, eftersom den visar att vi har haft en positiv utveckling de senaste två åren.

Funktionshinderpolitiken i Norden är nära sammankopplad med genomförandet av FN:s rättighetskonventioner, hållbarhetsmålen i Agenda 2030 och en modern välfärdspolitik. Det råder ingen tvekan om att medvetenheten om och synligheten av funktionshinder har ökat. Trots det visar statistik och allmän kunskap tydligt att människor med olika typer av funktionsnedsättningar i många fall fortfarande står utanför samhällets gemenskap i Norden. Det finns barriärer som i onödan stänger ute människor som vill och har rätt att gå i skolan, arbeta på samma villkor som andra och leva ett aktivt liv. Värst drabbade är flickor och kvinnor, som i högre grad än pojkar och män har svårt att få och behålla ett jobb. De riskerar i högre grad att hamna i fattigdom och därigenom utsättas för våld och förtryck.

Redogörelsen tar sin utgångspunkt i ministerrådets tre ben för genomförande av initiativ och ambitioner på funktionshinderområdet: Nordens välfärdscenter, Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder – det vill säga Funktionshinderrådet – samt ministerrådets handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder för de kommande fyra åren. Dessa tre delar fungerar både var för sig och tillsammans som en helhet.

Ett gemensamt mål för de tre delarna är att det nordiska samarbetet om funktionshinder ska bidra till inkludering av personer med funktionsnedsättning genom ett stärkt nordiskt kunskapsutbyte. Samarbetet ska också stödja ländernas genomförande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Agenda 2030, samt leda till ett mer hållbart och universellt utformat samhälle. Dessutom ska samarbetet som helhet vara ett gott exempel internationellt gällande inkludering av personer med funktionsnedsättning och integrering av funktionshinderperspektiv.

I redogörelsen beskrivs dels ett urval av aktiviteter, dels utveckling av verksamhet och initiativ som har skett i ministerrådets regi under perioden mellan den 1 januari 2018 och den 31 augusti i år. När det gäller själva aktiviteterna har NVC åstadkommit ett gediget kunskaps- och erfarenhetsutbyte genom att beskriva projektverksamhet, samla och bearbeta kunskap samt främja nätverk på flera områden. Därutöver har den utökade webbplatsen om funktionshinderfrågor skapat en lättåtkomlig källa till information på området. Vidare har Funktionshinderrådet bland annat bidragit till utveckling och igångsättning av aktiviteterna i handlingsplanen samt gett inspel till de områden som prioriteras under de svenska och isländska ordförandeskapen. Handlingsplanen är tvärsektoriell, och genom dess aktiviteter aktiveras sektorsansvar även på andra politikområden än den sociala sektorn och hälsosektorn, såsom arbetsliv, utbildning och forskning, gränshinderarbetet med flera.

Som jag nämnde tidigare beskrivs endast ett urval av alla de projekt, aktiviteter och initiativ som pågår inom samarbetsområdet. Avslutningsvis skulle jag därför vilja lyfta fram ministerrådets nya kommunikationsstrategi från i år, som nu har ett tydligt fokus på att all kommunikation ska vara tillgänglig för alla. Det är bra.