Ny teknik och digitala lösningar för ökad inkludering i arbetslivet

En kunskapssammanställning

Information

Utgivningsdatum
Beskrivning
På uppdrag av Nordens välfärdscenter har professor Jan Gulliksen vid Kungliga tekniska högskolan, KTH, i Stockholm, och Stefan Johansson och Mia Larsdotter vid Begripsam, undersökt om det finns evidensbaserade resultat som visar att nya tekniska och digitala lösningar används för att underlätta för personer med funktionsnedsättningar att få eller att behålla ett arbete. Någon stark sådan evidens kan vi inte hitta via forskningen. Orsaken tycks vara att det mycket sällan bedrivs någon sådan forskning. Vi kan notera att de hjälpmedel som används till stor del verkar vara produkter som har funnits länge på marknaden och att det verkar finnas svårigheter att införliva nya och innovativa tekniska lösningar inom det produktsortiment som används. Det tycks också vara så att innovation oftare sker inom ett äldre produktområde, som till exempel hörselteknik, jämfört med inom helt nya tekniska områden. Därav tycks nuvarande system för hjälpmedelsförsörjning konservera ett befintligt sortiment snarare än att stimulera en introduktion av nya digitala och tekniska lösningar. Detta i stark kontrast till det näraliggande området välfärdsteknik, där teknik i människors hem karaktäriseras av stark innovation och ett inflöde av nya lösningar.Vad vi har funnit är forskning som producerar avancerade prototyper eller enstaka produkter av tekniska lösningar, ofta via forskning där en mindre grupp individer testar en teknisk lösning – ofta med gott resultat. I många fall rör sig detta om så kallade single case studies. Som ett exempel kan det handla om en enskild individ som varit med om att få en avancerad protes. Denna typ av forskning avslutas ofta med ett resonemang om den tekniska lösningens potential men forskningen stannar ofta där. Det kan ses som en naturlig följd av forskningsfrågan som ofta är av typen: hur kan den här teknologin användas för att stödja den här typen av person? Den sortens forskning går sällan vidare till någon form av implementationsforskning eller forskning som söker evidens i om tekniken faktisk bidrar till att personer kan erhålla eller behålla ett arbete.Kontexten för sådan forskning kan vara en arbetsplats, och då för att arbetsplatsen är en lämplig bakgrundsmiljö för att arbeta med den aktuella forskningsfrågan snarare än att bidra till ökade förutsättningar för arbete. Denna typ av forskning utmanar sällan rådande arbetsförhållanden eller arbetsorganisation för personer med funktionsnedsättning. Sådana förhållanden tas istället för givna och blir till en bakgrund för den tekniska lösning som utvecklas för en viss individ. Å andra sidan verkar forskare som studerar just arbetsförhållanden, arbetsorganisation, stödsystem etcetera sällan fokusera på vilka tekniska lösningar som används som hjälpmedel. Att det finns tekniska hjälpmedel omnämns ofta i sådan forskning i breda termer men man undersöker sällan djupare vilken roll tekniken spelar. Det gör att förekomsten av tekniska hjälpmedel blir mer av bakgrundsbrus i denna typ av forskning. Vi kan ana att tekniken finns där men vi kan inte avgöra vilken roll den spelar. Den är ofta presenterad i generella termer och som en av flera positiva faktorer, utan att detta utvecklas vidare.Här uppstår en kunskapslucka. Det finns en omfattande forskning för att utveckla tekniska lösningar till stöd för personer med funktionsnedsättning. Det finns också en omfattande forskning om sociala och psykologiska faktorer, arbetsorganisation, stödsystem etcetera. Vad vi har haft svårt att hitta är implementationsforskning som undersöker hur denna teknik verkligen används just i arbetslivet och om den resulterar i att fler personer kan få ett arbete eller behålla ett arbete eller om tekniken bidrar till att förändra arbetsplatser eller arbetsuppgifter. Sådan forskning tycks vara mycket ovanlig.För att få en uppfattning om hur tekniska hjälpmedel används i arbetslivet är vi beroende av statistik från arbetsförmedlingar eller andra myndigheter som kan ha data tillgänglig. Sådan data ger dock inte en fullständig bild av vilka hjälpmedel som förmedlas via de olika ländernas stödsystem och de ger ofta snarare en överblick inom vilka kategorier hjälpmedel kan sorteras i. Även i detta sammanhang saknas evidensforskning men vi kan anta att de fungerar eftersom de förmedlas till ett antal individer varje år. Statistik visar att personer med funktionsnedsättning har hög arbetslöshet eller står helt utanför arbetsmarknaden. Vi har inte hittat någon forskning som ger stöd för att dessa personer enklare skulle få arbete tack vare utvecklingen av nya tekniska lösningar. Detta får oss att tro att det finns en outnyttjad potential där teknik skulle kunna ge ett sådant bidrag.Vi har identifierat ett antal exempel på tekniska lösningar som finns tillgängliga. Om dessa undersöks utifrån forskning om implementation och evidens är det troligt att sådan teknik visar sig kunna underlätta ett mer tillgängligt arbetsliv för personer med funktionsnedsättning. Denna förteckning ska ses just som exempel och inte som en uttömmande lista.