Indholdet er ikke tilgængeligt på dit valgte sprog. Vi viser det istedet på Swedish.

Gränshinderrådet till regeringen: Tänk på gränsregioner när ID-kontroller utreds

30.11.22 | Nyhed
Paskontrol i Københavns lufthavn
Fotograf
Anna Rosenberg/norden.org
Det nordiska gränshinderrådet vädjar till den svenska regeringen att ta gränsregionerna i beaktande i en eventuell utredning av ID-kontroller för inresande till Sverige. I ett brev till regeringen varnar Gränshinderrådet för negativa konsekvenser av nya kontroller.

- Vi har förståelse för att det krävs politisk handling för att upprätthålla lag och ordning och skydda den nationella säkerheten. Men vi ber er att inte göra det på bekostnad av gränsregionerna, skriver Gränshinderrådet, som arbetar för fri rörlighet i Norden, i brevet till regeringen.

I det så kallade Tidöavtalet, som partierna i den nya svenska regeringen och stödpartiet Sverigedemokraterna har enats om, finns förslag om att man ska utreda ett eventuellt återinförande av identitetskontroller vid buss-, tåg, eller passagerarfartygstransporter till Sverige. Skälet är att man vill komma åt irreguljär migration och gränsöverskridande brottslighet.

Också den tidigare regeringen hade ett liknande förslag, men övergav planerna efter omfattande kritik från både regionala och nationella aktörer.

Omfattande konsekvenser

I sitt brev tar Gränshinderrådet Öresundsregionen som exempel på en region som drabbats hårt av gränskontroller, bland annat under flyktingkrisen efter 2015. För de drygt 18 000 personer som då gränspendlade över Öresund innebar kontrollerna omfattande förseningar och logistiska utmaningar.

En utredning som Länsstyrelsen Skåne gjorde på uppdrag av Regeringskansliet visade bland annat på negativa effekter på den dansk-svenska arbetsmarknaden som en följd av kontrollerna.

- Nya ID- och gränskontroller slår hårt både mot dem som arbetspendlar över gränserna och företag som verkar på tvärs av gränser. Sveriges gränsregioner har ett stort behov av välfungerande gemensamma arbetsmarknader, inte minst för arbetsgivare och de cirka 45 000 nordiska pendlare som berörs, säger Vibeke Hammer Madsen, Gränshinderrådets ordförande under 2022.

Går emot visionen

Hammer Madsen lyfter också fram Nordiska ministerrådets vision, där målet är att Norden ska vara världens mest integrerade och hållbara region 2030.

- En del i arbetet med att nå visionsmålen måste ju vara att vi ska radera gränshinder för pendlare och näringsliv, inte införa nya. Mot bakgrund av det är Gränshinderrådets uppmaning att ID-kontroller inte ska införas i någon gränsregion. Det facit vi har från flyktingkrisen 2015, och från pandemin, talar sitt tydliga språk, säger Hammer Madsen.

Under pandemiåren identifierades över 120 störningar/gränshinder som en följd av nationella åtgärder och inreserestriktioner, och det var gränsregionerna som drabbades hårdast.

Deklaration lyfts fram

I brevet till regeringen hänvisar Gränshinderrådet också till de nordiska samarbetsministrarnas deklaration från juni 2022. Där sägs bland annat att länderna ska värna en tät dialog och ett gott informationsutbyte innan nationella beslut tas som kan påverka situationen i gränsregionerna.

I brevet uppmanas regeringen också till tät dialog med Gränshinderrådet och gränsregionala aktörer inför eventuella utredningar och beslut.

Brevet har sänts till infrastruktur och bostadsminister Andreas Carlsson, EU-minister Jessica Roswall, som också är nordisk samarbetsminister samt till justitieminister Gunnar Strömmer och migrationsminister Maria Malmer Stenergard.

 

Gränshinderrådet är ett politiskt tillsatt oberoende organ som har fått de nordiska regeringarnas uppdrag att främja den fria rörligheten inom Norden för såväl enskilda som företag. Sekretariatet för Gränshinderrådet finns vid Nordiska Ministerrådet i Köpenhamn. Rådet har tio medlemmar varav åtta kommer från de nordiska länderna samt Färöarna, Grönland och Åland. Också Nordiska ministerrådets generalsekreterare är medlem, liksom en representant från Nordiska rådet.