Barns och ungas villkor ska genomsyra samarbetet

- Barns och ungas liv är inte uppdelat i "sektorer" som vårt arbete är. Arbetet för barn och unga kräver en helhetssyn, och vi behöver jobba tvärsektoriellt. Det är barnet som ska stå i centrum. Våra organisatoriska gränser ska inte vara til hinder för detta, sa Elisabeth Aspaker, samarbetsminister i Norge, i inledningen av debatten.

Strategin har kommit till för att säkerställa att Nordiska ministerrådet framöver alltid har ett barnrätts- och ungdomsperspektiv när det formulerar sin politik och fattar beslut.  

Strategin har tagits fram av NORDBUK, ett rådgivande organ i alla barn- och ungdomsfrågor i Nordiska ministerrådet, som består av representanter från departement, myndigheter och ungdomsorganisationer.

Ungdomar ska synas

Många har haft chansen att påverka strategin, bland annat ungdomsorganisationer från hela Norden och ländernas barnombudsmän.

Även Ungdomens Nordiska Råd har varit med och bidragit:

- Vi har jobbat för att strategin ska stödja olika former av ungdomars organisering och demokratiska delaktighet. Det är jätteviktigt att ungdomar syns i det nordiska samarbetet, säger Anna Abrahamsson, president i Ungdomens Nordiska Råd.

Den första nordiska strategin för barn och unga skrevs redan för tio år sedan, men vid en utvärdering visade det sig att den gällande strategin förblivit relativt okänd och oanvänd.

Barnkonventionen

Den nya strategin har tydligare krav på mätbara mål och ett tydligare barnrättsfokus som tar sin utgångspunkt i FN:s barnkonvention.

Mia Varming Rangholm, som varit ordförande för NORDBUK under en stor del av arbetet med strategin, har goda förhoppningar om att den kommer att ge resultat:

- Strategin kommer att medverka till att barns och ungas perspektiv och livsvillkor kommer att finnas med i allt som ministerrådet gör barn och unga involveras och kommer till tals inom fler verksamhetsområden, säger hon.

Och vad händer då, tror du?

- Då förbättras inflytandet för oss unga. Jag tror att strategin kommer att göra nytta för den här generationen som växer upp och även nästa, säger Mia Varming Rangholm.

Barn på flykt

Så fort den har blivit godkänd av Nordiska Rådet, börjar arbetet med att på allvar införliva strategin i det pågående politiska arbetet.

Bland annat ska ministerråden för jämställdhet, för kultur, för utbildning, för sociala frågor och för arbetsliv ta fram några områden där de lovar att göra särskilda insatser för barn och unga. De ska även sätta upp mätbara mål för insatserna.

 Socialministrarna kommer exempelvis att göra särskilda insatser för barn på flykt och barns psykiska hälsa i år och nästa år.