Dette innholdet er ikke tilgjengelig på språket du har valgt. Vi viser det på Swedish.

Gränshinderrådets arbete med coronarelaterade störningar

Oresundstog
Fotograf
Foto: Metro
Det nordiska Gränshinderrådet har under hela pandemin aktivt arbetat med att undanröja de negativa konsekvenserna för den fria rörligheten som har uppstått på grund av de nordiska ländernas olika coronarestriktioner. Arbetet har gått ut på att samla in information om störningar och problem och försöka påverka relevanta beslutsfattare och instanser så att de kan lösa problemen.

Sedan de första inreserestriktionerna över en nordisk gräns infördes den 13 mars 2020 har Gränshinderrådet samlat in information om hur olika nationella åtgärder i kampen mot corona drabbat nordbornas möjlighet att röra sig över gränserna. Informationen har kontinuerligt vidarebefordrats till relevanta regeringsföreträdare, bland annat de nordiska samarbetsministrarna.

Syftet har varit, och är fortfarande, att uppmärksamma beslutsfattare och myndigheter på de konsekvenser som gränspendlare, företag, studenter och andra har drabbats av på grund av restriktionerna, och medverka till att hitta lösningar på de coronarelaterade störningarna. Syftet är också att bidra till att stärka det nordiska samarbetet i kristider.

Samarbete med informationstjänsterna

Arbetet med att samla in information om coronarelaterade störningar har skett i tätt samarbete med de gränsregionala informationstjänsterna Grensetjänsten Norge-Sverige, Nordkalottens Grensetjeneste/Gränstjänst, Øresunddirekt samt Nordiska ministerrådets informationstjänst Info Norden.

Informationstjänsterna har löpande till Gränshinderrådet inrapporterat störningar i den fria rörligheten som uppkommit till följd av ländernas olika restriktioner och åtgärder. Deras rapporter bygger bland annat på information från människor som bor och verkar i gränsregionerna eller som rör sig mellan de nordiska länderna.

Gränshinderrådets sekretariat sammanställer rapporterna och förmedlar dem vidare till bland andra Gränshinderrådet, de nordiska samarbetsministrarna, nordiska samarbetskommittén, Nordens fackliga samorganisation och Nordiska rådet.

Gränshinderrådet har också skrivit brev till flera ministrar och bett dem åtgärda problem som uppkommit på grund av ländernas olika coronarestriktioner:

Generella utmaningar kopplade till coronarestriktioner

De coronarelaterade störningarna som identifierats kan hänföras till två typer av nationella beslut:

  1. Inreserestriktioner och karantänsbestämmelser
  2. Nationella riktlinjer och åtgärder

Utöver de nära 100 störningarna som hitintills har rapporterats identifierade Gränshinderrådets sekretariat och informationstjänsterna tidigt i krisen nedanstående fyra generella utmaningar:

Utmaningar kring arbetsliv

Hur långt sträcker sig arbetsplikten om ett land beslutar att stänga gränsen helt och därmed omöjliggöra för utlandsbosatta pendlare att åka till sina arbeten? Hur fungerar de nationella arbetsrättsliga principerna i en sådan situation och vad innebär det i praktiken för arbetstagare respektive arbetsgivare? Vem ersätter arbetstagaren som plötsligt inte får någon lön för att hen inte kan ta sig till sitt arbete? Vem skyddar arbetstagaren när lagstiftningen inte omfattar inreseförbud och arbetstagaren inte uppfyller villkoren för permittering eller a-kassa? Vem tar ansvar för arbetstagare som blir uppsagda? 

Brist på tydlig information

Det finns ett generellt behov av tydlig information och enhetlig tolkning av regelverk inom de enskilda länderna. Människor och företag i gränsregionerna upplever fortfarande en stor brist på tydlig information och upplever även olika tolkningar av regelverket vid gränsövergångarna, vilket skapar en oro och gör att det saknas en förutsägbarhet för gränspendlare och företag. 

Olika strategier i de nordiska länderna

De nordiska länderna har olika nationella strategier för at minska och hindra smittspridningen. Vilket lands nationella restriktioner/rekommendationer för att minska och hindra smittspridningen gäller för en gränspendlande arbetstagare under pandemin?  Framförallt är det en generell utmaning för gränspendlare att förhålla sig till två länders rekommendationer samt hålla sig uppdaterad via rätta kanaler i en tid då de nationella rekommendationerna ständigt förändras.

Brist på gränsregional statistik

Bristen på gränsregional statistik är av Gränshinderrådet ett redan prioriterat temaområde. Krisen har satt nytt fokus på denna problematik. Bristen på statistik innebär att det saknas viktiga verktyg för att kunna mäta och analysera de effekter krisen och de nationella restriktionerna har haft på gränsregionerna. Den senaste gränsregionala statistiken som finns att tillgå är från 2015.  

Hur upplever gränsboende restriktionerna?

Gränshinderrådet har under pandemin låtit göra två undersökningar om hur boende i gränsregioner och gränspendlare har upplevt de olika restriktionerna. Den första gjordes under mars-juni 2020 och den andra i december 2020.

Nedan hittar du artiklar om enkäterna och vidare länkar till resultaten.

Nordiska informations- och gränstjänster