Se listan: 70 kandidater till Nordiska rådets miljöpris 2024

Nordiska rådets miljöpris betonar i år hållbart byggande med särskilt fokus på adaptiv arkitektur och regenerativt byggande. Det har gått att föreslå byggnader och infrastruktur samt personer eller organisationer. 

I en tid där jordens befolkning växer konstant, byggs det nya bostäder och andra byggnader som lägger beslag på allt fler landområden och naturresurser. Den bebyggda miljön står redan i dag för 40 procent av de globala CO2-utsläppen. Det här är inte en hållbar utveckling. För att kunna hantera klimatförändringarna och förhindra förlusten av biologisk mångfald och samtidigt säkerställa att kommande generationer har tillgång till de grundläggande förutsättningarna för sin överlevnad i form av rent vatten, mat och energi, är vi tvungna att ändra vårt sätt att bygga, bo och leva. 

Under de senaste åren har hållbarhet inom samhällsplanering, arkitektur och byggande gjort det möjligt att förebygga överutnyttjande av naturens resurser och ödeläggelse av miljön tack vare en bred uppsättning hållbarhetsmetoder. Inom byggbranschen är ambitionen dock sällan högre än att göra byggnader mindre dåliga. Med tanke på att planetens gränser överskrids på flera olika områden, är denna målsättning otillräcklig. 

Om vi ska nå klimat- och miljömålen i Agenda 2030 och samtidigt främja social och miljömässig hållbarhet, räcker det inte med att bara bygga nytt och miljövänligt. Det är inte nog att upprätthålla status quo för miljön – vi är tvungna att minska utsläppen, återbruka mer och bidra med förnybara resurser. Det kräver en förändring av vår grundläggande inställning, så att regler och företagsmodeller kan understödja omställningen. Adaptiv arkitektur och regenerativt byggande bör främjas. 

Inom adaptiv arkitektur anpassas användningen av existerande byggnader till nya behov i stället för att riva dem. 

Regenerativa byggnader utformas på ett sådant sätt att de minskar den negativa inverkan på ekosystemet och leder till en nettopositiv miljöpåverkan. Det betyder också att man designar strukturer som inte uteslutande använder begränsade resurser, utan som även kan återanvändas. Cirkulära värdekedjor inkluderas i projektet ända från början. Byggnader behandlas som en del av ett större system, där det produceras resurser så som rent vatten, energi och livsmedel.