Dette innholdet er ikke tilgjengelig på språket du har valgt. Vi viser det på Swedish.

Nordiska rådet fyller 70 år – fortsätter jobba för nordisk nytta

11.03.22 | Nyhet
Nordiska rådets första session öppnas den 13 februari 1953.
Fotograf
Allan Moe/Ritzau Scanpix

Nordiska rådets första möte hölls den 13 februari 1953, nästan ett år efter att rådet grundades. Bilden är från öppningen i Christiansborg, där bl.a. kung Fredrik och drottning Ingrid var närvarande. 

Den 15-16 mars 1952 hölls ett nordiskt utrikesministermöte i Köpenhamn. På mötet fattade ministrarna beslut om att etablera ett officiellt nordiskt parlamentariskt samarbetsforum. Det blev startskottet för Nordiska rådet, ett unikt samarbete som fortfarande i högsta grad är aktivt, och som fyller 70 år i år.

Knappt ett år efter utrikesministrarnas möte samlades Nordiska rådet till sitt första officiella möte i Christiansborg i Köpenhamn, den 13 februari 1953. På plats var bland andra den danske kungen Frederik IX och självfallet den tidigare danske statsministern, Hans Hedtoft, som var en av eldsjälarna bakom projektet och som också valdes till Nordiska rådets första president.

Rådets första möte följdes med stort intresse. Det var en högtidlig dag, och snudd på historisk om man får tro dem som höll tal på mötet. Så här sade till exempel Nils Herlitz, ordförande för den svenska delegationen:

- Även om man har klart för sig att det endast är framtiden som kan avgöra vad som har tyngd och betydelse i historien och sålunda säkert bedöma på vad sätt denna dag är historisk, kan man inte undgå at se den i historiskt perspektiv. Vad som göres i dag är ett försök av folkstyrelsen i våra nordiska länder att på ett varaktigt sätt sträcka sig utöver landgränserna, gripa in i Nordens liv, sade Herlitz enligt protokollet från rådets allra första möte.

Ett land saknades

Men det fanns smolk i bägaren i starten. Endast Danmark, Island, Norge och Sverige var med från början. Finland saknades. Skälet var hänsyn till Ryssland, som hyste misstankar om att Finland skulle orientera sig mot ett samarbete med Natoländer.

Att Finland var mer än välkommen med i klubben rådde det ingen tvekan om. Det visar inte minst en artikel i Nordens tidning, medlemstidning för svenska föreningen Norden, som var på plats och rapporterade från Nordiska rådets första möte.

”Enligt rådets stadgar kan Finland vinna anslutning när helst landet önskar det. Tills en sådan anslutning blir möjlig är det angelägnare än någonsin att allt göres för att banden mellan Finland och de övriga länderna inte bara hålles obrutna utan knytas ännu fastare än förut”, skrev tidningen.

Och visst blev det möjligt. Finland anslöt sig 1955. Och i dag är också Färöarna, Grönland och Åland med som fullvärdiga medlemmar.

Viktiga milstolpar

I dag, 70 år efter att Nordiska rådet föddes, är det hög tid att se på vad samarbetet uppnått.

Det finns en del självklara milstolpar. Den nordiska passunionen från 1954 är utan tvekan det viktigaste resultatet under åren.

Men en hel del har kommit till efter det. Till listan kan bland annat läggas den gemensamma arbetsmarknaden, nordiska näringsrekommendationer, den fria rörligheten, Svanmärket, det unika nordiska energisamarbetet, Nordgen med frölagret på Svalbard, det nordiska utbildningsprogrammet Nordplus, Nordjobb som ger unga jobb i ett annat nordiskt land och samarbete inom kultur på ett otal områden.

Alla landvinningar kan i ärlighetens namn inte tillskrivas Nordiska rådet. Också Nordiska ministerrådet, som är regeringarnas samarbetsorgan, har arbetat för samma frågor och många lösningar är resultatet av ett samarbete.

Gör vi en tidsresa tillbaka till 1950-talet ser vi att en del frågor från den tiden fortfarande känns igen i dag. På sitt första möte diskuterade Nordiska rådet bland annat ”näringsrättsliga, sociala och juridiska rättigheter” på tvärs av de nordiska gränserna, samt en fråga som faktiskt är löst, en bro/tunnel över Öresund.

Aktivt arbete för nordbornas vardag

Fortfarande i dag jobbar de 87 medlemmarna i Nordiska rådet aktivt med att ta fram lösningar som ska göra vardagen för nordiska invånare ännu bättre, särskilt när det gäller att öka möjligheterna till att verka smidigt över gränserna.

På senare år har dessutom utrikes- och säkerhetspolitik blivit ett allt viktigare område för Nordiska rådet efter att ha varit tabu i flera decennier. Rådet lyfter starkt fram demokratiska värderingar och tar också ställning i utrikespolitiska frågor.

Bland invånarna finns det fortsatt en stark efterfrågan på nordiskt samarbete. Hela 86 procent av nordborna anser att samarbetet är viktigt, enligt en undersökning från 2021.

Viktig arena

Nordiska rådets nuvarande president Erkki Tuomioja, som har varit medlem i rådet sedan 1970 med avbrott för den tid han varit minister, ser rådet som en viktig politisk arena.

- Det nordiska samarbetet är mycket populärt bland nordborna, så vi har ju en plikt att infria förväntningarna och se till att det ger resultat. Vi ser också att våra länder står inför liknande utmaningar på många samhällsområden. Här spelar Nordiska rådet en viktig roll som en arena där vi kan byta erfarenheter och lära av varandra, men också en arena där vi kan komma med konkreta förslag på nordiska lösningar som gagnar våra medborgare.

Vill se resultat

Resultat var något som också Nordens tidning var inne på i sin mötesrapport.

”Vi i föreningen Norden vill tro att man skrev historia i Köpenhamn. Om det verkligen var fallet kan endast framtiden utvisa. Det nordiska rådets tillkomst är i och för sig en glädjande tilldragelse men det är resultaten vi vill se”.

Citat ur protokollet från Nordiska rådets första officiella möte den 13 februari 1953

"For selv om vi oprigtigt ønsker at stå i et godt og tillidsfuldt forhold til alle nationer i verden, føler vi os særligt nøje knyttet til de nordiske broderfolk og forstår, hvilke rige værdier det nordiske fællesskab rummer for alle, der har andel i det."

Kung Fredrik den nionde

 

"Nordisk Råd skulle kunne blive et forbillede for andre folk for, hvorledes nationerne i venskab og gensidig forståelse kan løse alle tvistigheder og præge det mellemfolkelige samarbejde og samdrægtighed, som må danne grundlaget for muligheden for at udrydde krigsfaren i verden og skabe fred på jorden."

Magnús Jónsson, ordförande för den islandska delegationen

 

I det norske Stortinget stod det strid om det nordiske rådet. Mange gikk mot det, men et stort flertall besluttet at Norge skulle være med. De som har vært mot rådet er også representert i den norske delegasjonen. Det tror jeg vi alle er glade for. Jeg er også glad over å kunne si, at det er et enstemmig Storting og et enstemmig folk, som står bak ønsket om et best mulig samarbeid mellom de nordiske landene. Det er formen for samarbeidet det kan være delte meninger om.

Einar Gerhardsen, ordförande för den norska delegationen

Fakta:

Nordiska rådet är det officiella nordiska samarbetets parlamentariska organ. Rådet har 87 medlemmar, från Danmark, Finland, Island, Norge, Sverige, Färöarna, Grönland och Åland.

Rådet samlas fem gånger per år. Det viktigaste mötet är sessionen, som ordnas varje år vecka 44.

Rådet har ett presidium och fyra utskott samt fem partigrupper.

Jubileumsåret kommer bland annat att uppmärksammas i samband med att rådet håller sina möten och även i andra sammanhang. På Norden.org kan du löpande följa arrangemang i anslutning till jubileumsåret.