Dette innholdet er ikke tilgjengelig på språket du har valgt. Vi viser det på Danish.

Inkomstskillnaderna ökar inom och mellan nordiska regioner - State of the Nordic Region 2024

19.06.24 | Nyhet
State of the Nordic Region 2024
Fotograf
Magnus Liam Karlsson
De nordiska länderna står, trots tecken på motståndskraft och återhämtning i ekonomin, inför betydande utmaningar vad gäller demografiska förändringar och ihärdiga regionala skillnader, enligt rapporten State of the Nordic Region 2024 som publicerades den 19 juni.

Norden genomgår betydande demografiska förändringar. Långsiktiga utmaningar härstammar från rekordlåga födelsetal och en åldrande befolkning. År 2022 översteg antalet dödsfall antalet födslar för första gången. Fruktsamhetstalen i Norden har sjunkit under ersättningsnivåerna. Som resultat av detta står de nordiska länderna inför en befolkningsminskning som är särskilt brant på landsbygden. I synnerhet Finland sticker ut med låg fertilitet och ökad barnlöshet.

Den nedåtgående trenden balanseras av ett positivt migrationsnetto, som nu är den främsta källan till befolkningstillväxt. Under 2022 såg Norden en kraftig ökning av den internationella nettomigrationen, med 212 400 nya invånare, vilket nästan tredubblades jämfört med 2020 års siffror. Den inkommande migrationen gör Norden mer mångfacetterat än tidigare. 

Exempelvis upplever Sverige en stadig befolkningstillväxt som främst drivs av internationell migration. Den utlandsfödda befolkningen ökar i kommuner och regioner över hela landet, men en stor del av ökningen sker i städer och tätorter. 

Motståndskraftig arbetsmarknad pressas med begränsat utbud av arbetskraft och kompetens

De nordiska arbetsmarknaderna har visat en anmärkningsvärd motståndskraft och återhämtat sig snabbt efter den första chocken från pandemin. Sysselsättningsgraden har återhämtat sig till nivåerna före pandemin i många sektorer. Bristen på arbetskraft inom viktiga områden som hälso- och sjukvård, teknik och gröna näringar fortsätter dock att utgöra en utmaning. Rapporten belyser potentialen i riktade utbildnings- och integrationsåtgärder för att åtgärda kompetensbrister och bygga upp kapacitet för framtiden. Norge upplever till exempel en betydande efterfrågan på arbetskraft inom de gröna industrierna, vilket understryker vikten av hållbar arbetskraftsutveckling.

Grön omställning och ojämna tillväxtbanor i olika regioner

Trots den globala ekonomins utmaningar som präglats av flera på varandra följande kriser har de ekonomiska indikatorerna i Norden varit fortsatt starka. Regionen har en genomsnittlig bruttonationalprodukt (BNP) per capita på 80 408 dollar, vilket är långt över EU-genomsnittet på 57 098 dollar. Norge sticker ut även bland de nordiska länderna med de högsta siffrorna. Mellan 2021 och 2022 växte de nordiska ekonomierna dubbelt så snabbt som EU:s, vilket visar på motståndskraft och anpassningsförmåga. 

Däremot ökar inkomstskillnaderna inom och mellan regioner vilket hotar den sociala sammanhållningen både lokalt och i hela Norden. Nya siffror visar att Sverige och Grönland hade de högsta nivåerna av inkomstskillnader. 

Den gröna omställningen kan samtidigt vara en potentiell tillväxtkälla och ge upphov till nya initiativ som överbrygger klyftan mellan stad och landsbygd. Den gröna ekonomin förväntas generera en betydande ökning av sysselsättning, särskilt i resursrika landsbygdsområden. Redan 2021 klassificerades 25,2 % av den totala sysselsättningen i Norden som grön, vilket är långt över OECD-genomsnittet på 1,6 %. 

De nordiska länderna har också överträffat EU:s övergripande klimatmål och fortsätter på väg mot koldioxidneutralitet mellan 2035 och 2045. Rapporten visar att Norden har tagit betydande kliv mot en ledande position i arbetet med att separera ekonomisk tillväxt från miljöpåverkan. Samtidigt krävs stadig och stabil tillgång till fossilfri energi samt tillgång till nödvändig kompetens och arbetskraft för att hålla jämna steg med en accelererande grön omställning.

Enligt Gustaf Norlén, senioranalytiker och kartograf på Nordregio samt redaktör för rapporten: "Grön omställning är en av de megatrender som påverkar arbetsmarknaden. Vi ser redan förändrade jobbmöjligheter, skiften i kompetensbehov och arbetskraftsbrist. Vi behöver ta hänsyn till det geografiska perspektivet och se till de regionala effekterna av omställningen".

Det kan vara en utmaning att tolka de komplexa sätt olika faktorer och krafter påverkar den regionala utvecklingen. Rapporten innehåller ett regionalt potentialindex som möjliggör jämförelser mellan olika regioner. I det nyligen uppdaterade indexet rankas Oslo som bäst presterande region, följt av Stockholms län och huvudstadsregionerna i Danmark och Island.

State of the Nordic Regioner bjuder en unik översikt och kartläggning av de senaste stora trenderna i Norden. Rapporten ger oss viktiga insikter för att kunna navigera i regionernas mer utmanande vatten 

Rolf Elmér, direktör för Nordregio som publicera forskningsrapporten

Om State of the Nordic Region

State of the Nordic Region är en rapport som produceras och publiceras av Nordregio varannat år. Den tar pulsen på de nordiska länderna, regionerna och kommunerna, och omfattar Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt Färöarna, Grönland och Åland. Den senaste rapporten är den 20:e upplagan och bygger på en serie uppdateringar av de senaste trenderna och utvecklingarna. Publikationen är en unik samling av statistik från hela Norden och täcker ämnen som demografi, arbetsmarknad och ekonomi. Rapportens regionala potentialindex visar hur dynamiska de olika regionerna i Norden är baserat på traditionella, jämförbara statistiska parametrar.