Ökad ambition och ansvarsskyldighet under klimatavtalet i Paris

Världens ledare arbetar för att ett nytt stort avtal under Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (United Nations Framework Convention on Climate Change, UNFCCC) ska bli färdigt på FN:s klimatkonferens i Paris i december i år (COP21).

Säkerställa åtagande och ambition

Avtalet bygger på utfästelser från de olika parterna, så kallade Intended Nationally Determined Contributions (INDC). Schweiz och EU kom in med sina INDC förra månaden, och de andra utvecklade länderna väntas komma in med sina snart, även om vissa länder eventuellt inte kommer in med sina INDC förrän efter Paris.

Men hur kan parterna och observatörerna veta om bidragen som helhet räcker till för att förhindra att världen värms upp med mer än 2 °C över de förindustriella nivåerna? Hur ska de veta vilka länder som bidrar ordentligt och vilka som halkar efter? Och hur ska parterna hållas ansvariga när det gäller att uppfylla sina åtaganden och sporras att fortsätta höja ambitionerna?

– Tillit är nyckeln till ambition

Den nordiska arbetsgruppen för globala klimatförhandlingars (NOAK) nya rapport tittar på alternativ för att utvärdera och granska bidragen inom ramen för ett Parisavtal genom att dra lärdom från befintliga processer inom och utanför UNFCCC. Gruppen föreslår att ett slags ex ante-utvärdering och granskning av INDC kan bidra till att säkerställa att de är ambitiösa och rättvisa. En dylik process kan kompletteras av utvärderingar av observatörsorganisationer och informella diskussioner mellan parterna. Vidare är det önskvärt med regelbundna översyner av den gemensamma ambitionen ur ett miljöeffektivitetsperspektiv, och dessa kan bygga på befintliga översynsprocesser.

Peer Stiansen, ordförande för NOAK, tillade: ”Tillit är nyckeln till ambition. En bra process för utvärdering och granskning av INDC bidrar till att bygga ett förtroende mellan parterna. Det är viktigt både inför Paris och efteråt. Jag tror att den här rapporten, tillsammans med många andra rapporter som sponsrats av NOAK, kommer att hjälpa förhandlarna och andra stort i de utmanande uppgifter som ligger framför dem.”

Rapporten, Assessment and Review under a 2015 Climate Change Agreement, sammanställdes för NOAK av Stockholm Environment Institute (SEI), Center for International Climate and Environmental Research – Oslo (CICERO) och German Development Institute (DIE).

Slutsatserna diskuteras i Stockholm

Rapporten släpps onsdagen den 25 mars på ett seminarium på SEI i Stockholm då det även kommer att hållas en diskussion med författarna till rapporten och Elin Kronqvist från svenska miljö- och energidepartementet, Dr Hanna-Liisa Kangas från Finlands miljöcentral samt Petter Lydén från Diakonia.

Rapporten undersöker centrala val och avvägningar som politiska beslutsfattare måste göra vid utformningen av utvärderings- och granskningsprocessen, som exempelvis vad som ska ingå (endast utfästelser om begränsningar eller INDC i sin helhet), huruvida man ska göra skillnader mellan parterna, och om så är fallet, vilka roller icke-statliga parter ska ha.

”Alla dessa frågor hinner inte lösas innan Paris, och detaljerna för utvärderingen och granskningen kan man komma överens om under de kommande åren”, sade Harro van Asselt, forskardocent och huvudförfattare till rapporten. ”Det behövs emellertid vissa centrala åtgärder i Paris, som ett grundläggande beslut om att införa en utvärderings- och granskningsprocess, både för ex ante-granskningar och bidrag samt för implementeringen av dem.”

Rapporten finns tillgänglig på Nordiska ministerrådets webbplats. Ett policysammandrag som sammanfattar slutsatserna finns också här.

Den nordiska arbetsgruppen för globala klimatförhandlingar (NOAK) är en arbetsgrupp under Nordiska ministerrådet.